Vad skulle vi göra utan Swedwatch och Fair Trade Center? De gör ett fantastiskt arbete i att visa på missförhållanden inom olika företag, vilket i sin tur leder till em mycket rättvisare handel. Nu har de kommit med en rapport om hur guld utvinns i asiatiska gruvor, och svaret är, tyvärr inte så förvånande, mycket dåligt. Floder förgiftas med cyanid, arbetare förbjuds vara fackligt aktiva, såväl pengatvätt som barnarbete förekommer. Och smyckesföretagen har mycket dålig kunskap om detta. Men inte bara de berörs. Guld är en väldigt vanlig elektronikingrediens.
Det digitala vardagsrummets baksidor
Facebook kommer göra några rätt så kontroversiella ändringar, vilket väcker vrede och förbittran hos många. Det är torts allt inte vi som har kontrollen över vårt digitala vardgasrum, utan ett företag som vill ha pengar från andra företag. Men den baksida jag framför allt vill belysa är hur elektroniken får mer och mer kontroll över våra liv så att vi blir mer och mer beroende av den samtidigt som alla elektronikföretag använder tillåter hemska arbetsvillkor på sina fabriker. Se t.ex. följande klipp:
Detta är naturligtvis inte Facebooks fel, men vår kollektiva skuld är att vi bygger vårt sociala liv på att fattiga människor ska slita sönder sig själva för en usligt låg lön. Handla bara elektronik second-hans i fortsättningen, det är det enda sättet att garanterat veta att man inte bidrar till dåliga arbetsvillkor.
Låga löner i indiska mobilfabriker
Make IT Fair kom nyligen ut med en rapport om arbetsförhållanden i mobilfabriker i Indien. De skriver:
Nokia och andra mobilföretag utnyttjar kontraktsarbetare och andra osäkra anställningsformer för att hålla nere en redan låg lönenivå i Indien. Det visar en ny rapport från kampanjen makeITfair. Rapporten som är skriven av Finnwatch visar att andelen anställda som är trainees eller kontrakts-arbetare utgör upp till 80 procent av arbetsstyrkan på vissa fabriker.
Majoriteten av Nokias arbetsstyrka i de undersökta fabrikerna i Chennai är anställda under otrygga anställningsformer som gör att de inte får ta del av samma villkor som de fast anställda. Rapporten har undersökt Nokias egen fabrik med över 11 000 anställda samt tre underleverantörer, Flextronics, Foxconn och Salcomp.
– De anställda är trainees i 15 till 18 månader. Efter trainee-perioden utvärderas de i upp till 6 månader innan de kan få en fast anställning, säger Päivi Pöyhönen på Finnwatch.
Andelen kontraktsarbetare varierar från fabrik till fabrik, från 10 procent på Salcomp upp till 60 procent på Flextronics. Kontraktsarbetare har inte samma anställningstrygghet och inte heller samma löneökningar och karriärmöjligheter som de fast anställda. Exempelvis tjänar Nokias trainees och kontraktsarbetare motsvarande 630 till 720 kr per månad, att jämföra med en fast anställd som tjänar 880 till 1600 kr.
Enligt kampanjen Asia Floor Wage skulle en månadslön på 1200 kr behövas för det allra nödvändigaste. Den nivån når bara de allra mest erfarna arbetarna på Nokias och Foxconns fabriker.
– De fast anställda på Nokias fabriker har fått en löneökning genom förhandlingar med facket. Det är utmärkt, men vi är starkt kritiska mot att löneökningen kommer knappt hälften av de anställda till godo, säger Charlie Aronsson, projektledare för kampanjen MakeITfair.
Hela rapporten kan du läsa här.
Rättvis elektronik! 